söndag 20 maj 2012

Kvigchock, konfirmation och skäggpromenad

Fantastiskt vad fort en långhelg tar slut. Fyra dagars ledighet försvinner fort som vinden... som vanligt går tiden fort när man har trevligt!
Min kära vän Linda och jag har en tradition att ta bilen och åka ut till Djursdala (1,5 mil utanför Vimmerby) på våren och njuta av den undersköna naturen som ju är så här års. I år missade vi körsbärsblomningen men fick uppleva så mycket mer... Vi tar allt från början:
Vi hade lite allmänt tråkigt i fredags och gnällde över det blåsiga vädret. Helt plötsligt föreslår Linda att vi ska ta en tur till Djursdala. Jag var inte sen att nappa på förslaget. Vi bryggde lite kaffe och tog svängen förbi pizzerian där vi hämtade med oss varsin kebabrulle. När vi kom fram till Djursdala Hembygdpark och ska gå in i hagen står en liten skylt med en varning att det finns betande djur i hagen. Linda drog öronen till sig då hon (och även jag) har koskräck... Vi funderade en stund, spanade ut över hagen, men inte ett liv syntes till. Vi bestämde oss för att korna nog vistas i en annan hage, just denna dag...! Så fick det bli, vi travade in i hagen och uppslukades av alla vackra backsippor! Vilka underbara blommor och så underbart att de finns i sådana mängder just här!



När vi gick fram i hagen för att nå det bästa fikastället så spanade vi efter färska komockor. Nja, vi analyserade varje komocka och bestämde att bajshögarna var från förra året och att korna ännu ej fått göra entré just här ännu. Vi satte oss på bästa utsiktsplatsen. Såg att vi hade endast 30 meter till ett ställe där vi kunde krypa under för att komma undan en eventuell ko-attack. Vi bredde ut picknick-filten. Hällde upp vatten till Ia. Tog av oss jackorna då det helt plötsligt började bli riktigt varmt och skönt. När vi precis börjat tugga och mumsa på kebabrullarna så känner vi att något finns i närheten. Vi tittar över axeln till höger om oss. Cirka 40-50 meter från oss tornar det upp sig flera kohuvuden. Vi stelnar av skräck i ca en sekund, sedan sätter arbetet igång med att få ihop alla våra grejer. Filten (modell större), kebabrullarna, Ias vattenskål och flaska, våra jackor mm mm. De springer emot oss och vi springer mot flyktvägen. Jag tänker för en sekund att Ia behöver jag inte bekymra mig för, hon klarar sig, liten och smidig som hon ju är... I tumultet med att rafsa åt oss alla grejer tappade vi en och annan mumsbit från kebabrullarna och det snappade ju Ia upp förstås. Hon struntade blankt i korna utan tog tillfället i akt att mumsa på maten vi tappat. När Linda börjar vifta med filten mot några av kvigorna (ja, det var kvigor upptäckte vi sedan) som värsta matadoren får hon se Ia. Hon har just vaknat upp ur sin kebabdröm och upptäckt att hon är omringad av en hel hjord med kvigor. När jag rullat under staketet ser jag Ia komma kutande i vild panik. Tur att hon klarade sig och tur att vi klarade oss allihop. Vi fortsatte att äta utanför hagen, något skakiga och omtumlade. Linda tog några fina bilder från utflykten som vi aldrig kommer att glömma. För att komma tillbaka till bilen fick vi gå ett par kilometer extra. Vi hade inte lust att gå genom hagen igen... Nästa år kommer vi att se till att åka dit INNAN stora kosläppardagen. ;)





Igår var vi på fin konfirmation i Horn kyrka, Östergötland. Det var min kompis (sedan urminnes tider)dotter som konfirmerade sig. Det var en mycket trevlig stund i kyrkan. Alla var så duktiga och bjöd på sig själva med sånger och egengjorda böner. Kul! Prästen var mycket lättsam och hade hela tiden glimten i ögat. När konfirmanderna skulle få sina frågor hade de lite alternativ om frågan var för svår. Tre livlinor fick användas. 1. Fråga kantorn. 2. Fråga mamma. 3. Ring en vän. Tänk om ens egen konfirmation hade varit så...

Stort tack till hela familjen för en trevlig dag och kväll!!!

 Idag hade vi månadens "skäggpromenad" med start vid Arla-området. Synd att inte fler hade tid att komma... Vi var bara fyra stora och två små skägg. Ia och Salle. Men som vanligt hade vi väldigt trevligt på rundan. Jag fick årets första myggbett, bara en sån sak..!!! ;) Hoppas fler har tid att komma nästa månad!



Johan gav sig av på en liten nätt cykeltur idag på förmiddagen. Skulle visst cykla tio mil... Det är inte illa en söndagsförmiddag...!!! Jag är så imponerad! Snart är det ju Vätternrundan, så det är inte mycket tid kvar att träna på nu. Heja! Heja!

Ha det bra mina kära vänner!
/H

2 kommentarer:

  1. Jodå!!!! Jag har kommit över ko chocken nu men kommer tänka till både en o två gången nästa gång ja har en kohage framför mej ;-) kram linda

    SvaraRadera
  2. Haha vilket äventyr...:) Roligt att läsa din blogg...

    Kram Marie

    SvaraRadera